Filippinerna är Orientens glömda paradis. Detta tropiska, soldränkta örike har allt man kan begära: vita sandstränder, vajande palmer, perfekta dykarmöjligheter, barocka katedraler, rykande vulkaner, bildsköna risfält och olika livliga festivaler under större delar av året.
Filippinerna består av över 7000 öar. Huvudön Luzon, där huvudstaden Manila ligger, har stora bergområden i norr och bebos av majoriteten av Filippinernas invånare. Ön Palawan mot Borneo är till större delen täckt av tropisk regnskog. Naturen på Filippinerna är väldigt varierande, och en del av landet är fortfarande relativt outforskat. Många av de filippinska öarna är täckta av risterrasser som klamrar sig fast vid de grönskande, vulkaniska bergsidorna. Många av terrasserna anlades för över hundra år sedan, och det finns de som är ännu äldre. Förutom ris odlar man även majs, kokosnötter, bananer och manilahampa. Klimatet är tropiskt med hög luftfuktighet och temperaturer på omkring 27 grader nästan hela året. På höglandet är det nästan lika varmt och fuktigt. Klimatet kan delas in i torrperiod (från januari till juni) och regntid (från juli till december). Vädret är skönast i början av torrperioden och efter mars månad blir det allt varmare. Detta är samtidigt den period då det finns minst risk för att råka ut för en tyfon. På grund av landets stora yta är det alltid möjligt att hitta platser med bra väder, även under regnperioden. Jordbävningar förekommer ofta och vulkanerna, som gör den filippinska jorden så fruktbar, spottar då och då ur sig lava och rök. Speciellt vulkanen Pinatubo utgör ett smygande hot för sina grannar.
Filippinerna är ett av Asiens få kristna länder. De första invånarna på Filippinerna, ett dvärgfolk kallat negritos, invandrade för 30 000 år sedan och organiserade sig i ett otal små hövdingariken. På 1300-talet såg indonesiska missionärer till att de flesta omvändes till islam. Från och med 1500-talet började spanjorerna anlända och katolicismen bredde ut sig under de cirka 300 år då landet var under spanskt styre. Amerikanerna övertog makten över Filippinerna 1898 och landet blev självständigt 1946. Det spanska och amerikanska inflytandet, som skulle vara under ett helt århundrade, samt den katolska tron, har gjort Filippinerna mer västorienterat än de flesta andra asiatiska länder. Det finns dock fortfarande ättlingar till ursprungsbefolkningen som har levt helt opåverkade av de många erövrarna, och än idag bekänner sig till den ursprungliga religionen.
Det är inte många turister som har sett de 7000 öarna mellan Indonesien och Kina. De relativt få turister som reser till Filippinerna överraskas av öarnas skönhet, invånarnas vänliga sätt och den avslappnade stämningen som ofta avbryts av en färgsprakande festival. Speciellt mellan januari och maj är det nästan omöjligt att inte springa in i en fiesta. Den som inte är intresserad av festivaler har fortfarande mycket att göra på Filippinerna. Besökaren kan ge sig ut på jakt efter jungfruliga, oupptäckta stränder (något man definitivt kommer att lyckas med). Upplev surfaratmosfären i La Union, låt dig överväldigas av Imelda Marcos’ fantastiska skosamling i Manila eller ge dig ut på vandring i de unika chokladbergen på Boholön. Enligt legenden är de symmetriska, kedjeformade bergen tårar från en krigare med hjärtesorg. En mer jordnära förklaring är att bergen formats efter vattnet för tusentals år sedan, medan öarna fortfarande låg under havsytan. Filippinernas ursprungsbefolkning hittar man vid Sebusjön på ön Mindanao. Här lever dessa folkgrupper nästan helt isolerade och säljer sina traditionella konsthantverk och smycken på en stor marknad varje lördag.