En grupp unga tjejer bär färgglada huvuddukar, medan andra är klädda i väldigt tighta jeans och kroppsnära blusar. Från bästa plats på kaféerna kan man följa flödet av människor som rör sig längs huvudgatan Ferhadija och dess naturliga förlängning Sarači. Trafiken går mot det gamla livliga basardistriktet Baščaršija, där folk går till moskén, äter bosniska degrullar eller handlar på marknaden. Här säljs kaffeserviser, läderhantverk och gamla patronhylsor. Semester i Sarajevo.
Här finns blanka kopparkaffeserviser, glittrande silversmycken, vackra pepparkvarnar och handgjorda läderväskor. De smala kullerstensbelagda basargatorna i Baščaršija är Sarajevos livliga centrum – och har varit det sedan det byggdes på 1500-talet. Baščaršija betyder det stora marknadstorget och här är gatorna uppkallade efter det hantverk som en gång utövades där. Allt färre hantverkare håller traditionen vid liv och många av de varor som säljs produceras faktiskt på annat håll. Men det är fortfarande god kommers.
En av de mest spännande gatorna är Kazandžiluk-gatan, där kreativa kopparsmeder har omvandlat patronhylsor till smycken. Här tillverkas fortfarande även vattenkokare, kannor och olika typer av serviser. Shoppinggatorna utgår från det avlånga torget som bland annat inrymmer en av stadens mest kända fontäner, Sebiljfontänen. Fontänerna är en relik från det osmanska riket och Sebilj-fontänen, som ursprungligen byggdes 1754 av Mehmed-Paša Kukavica, och sedan rekonstruerades 1891 efter att ha brunnit ner, är fortfarande i bruk.
Det är också här i gamla stan som du hittar ett av Sarajevos mest kända arkitektoniska verk. Moskén Gazi-Husrev Beg byggdes av en av den tidens största ottomanska arkitekter, Adžem Esir Ali, omkring år 1530. Även om den förstördes våldsamt 1697, när en av historiens främsta generaler, prins Eugen av Savojen plundrade Sarajevo, står den fortfarande hög och vacker - inuti är väggarna dekorerade med arabesker och korancitat och till vänster om moskén hittar du Gazi Husrev Begs gravsten. Utanför, vid den täckta brunnen är det livlig aktivitet med rituella tvagningar och människor som träffas för att samtala lågmält med varandra. Islam har stärkts de senaste 15 åren och många nya moskéer har byggts i Sarajevo – i många fall har de byggts med pengar från Arabemiraten.
Sarajevo är stolt över att vara en stad där många religioner lever sida vid sida. Det mångreligiösa samhället illustreras av att det i centrum av staden och intill den mest magnifika moskén i Bosnien-Hercegovina också finns en katolsk katedral, en serbisk-ortodox kyrka och ett judiskt museum bara några hundra meter bort.
Den katolska katedralen - Sarajevska Katedrala - ligger vid Ferhadija på Trg Fra Grge Martića. Den byggdes i nygotisk stil 1889 av arkitekten Josip Vancaš och med Notre Dame-katedralen i Dijon som förebild. 1997 satte påven även katedralen i strålkastarljuset när han var på officiellt besök i Sarajevo. Runt hörnet från katedralen vid Velika avlija kan du höra sefardisk sång och få en del av det judiska folkets historia återberättad på Judiska museet. När de sefardiska judarna fördrevs från Spanien 1592 bosatte sig ett stort antal i Sarajevo, där de blev driftiga handlare under det osmanska riket. Bredvid ligger även Novi Hram, som tidigare var synagoga, men som nu används som galleri. Slutligen, några minuter bort i den gamla serbiska ortodoxa kyrkan och museet i Mula-Mustafe Bašeskije, kan du se färgrika ikoner och fresker i kyrkorummet och göra ytterligare upptäckter i det lika färgstarka museet.
När samtalen kommer i gång under semestern i Sarajevo och Bosnien-Hercegovina kan det vara svårt att inte komma in på de etniska konflikter som utspelade sig här under första hälften av 1990-talet. Kriget uppmärksammas också på flera ställen - bland annat genom "Sarajevo-rosen" - ett avtryck i asfalten fylld med rött vax på de ställen där en granat dödade en person, som till exempel runt den stora marknadshallen, Markale.
Kriget är också närvarande på Tunnelmuseet, som ligger nära Sarajevos flygplats. Det är ett museum skapat i tunneln som förde invånare och diplomater i säkerhet under belägringen av Sarajevo. Museet ligger inte heller långt från det gröna picknickområdet Ilidža och Vrelo Bosne, källan till Bosnafloden. Här kan du se gamla spa och åka i 100 år gamla hästvagnar längs den 3 kilometer långa Velika Aleja, som flankeras av vackra villor från förra seklet.
Sarajevo har också en historia under monarkin Österrike-Ungern och det kommer bland annat till uttryck längs huvudstråket vid Miljackafloden, Obala Kulina Bana. Här kan du se tjusiga fasader skapade under det österrikisk-ungerska imperiet, inklusive huvudpostkontoret som byggdes 1909 med postbanken i Wien som förebild. Posten bombades 1992, men ytterväggarna och interiören har byggts om med en raffinerad prakt. Längs vägen uppmärksammar minnestavlor att det var här vid Latinska bron som den österrikisk-ungerske tronföljaren Franz Ferdinand mördades – en episod som bidrog till att starta det första världskriget.
Utanför Sarajevo kan man se den gamla hantverkarstaden Visoko, där utgrävningar pågår för att försöka visa att högarna runt staden i själva verket är pyramider – ett ganska oerhört påstående som ändå samlar många anhängare och lockar hundratals amatörarkeologer. Semestern i Sarajevo bör också kryddas med en utflykt till bergsbyn Lukomir på berget Bjelašnica eller en resa till berget Jahorina, där storstadssemester kan kombineras med skidsemester. Med drygt 300 000 invånare är Sarajevo en av Europas mindre huvudstäder. Men med sitt intressanta läge omgivet av höga berg och med ett dramatiskt förflutet som är källan till spännande och spännande historier, förtjänar Bosnien och Hercegovinas huvudstad många långhelger.