Galápagos
Res till Galápagos
Galápagosöarna är världsberömda för sitt enastående djurliv. Många arter finns bara här, t.ex. jättesköldpaddor, havs- och landleguaner och darwinfinkar. Öarna har dessutom särpräglad vegetation och ett torrt och behagligt klimat. Galápagos står med rätta med på UNESCO:s lista över världens naturarv. Här finns det goda möjligheter att snorkla och komma riktigt nära sjölejon, pingviner, havssköldpaddor och fiskar i lysande färger. Ett besök på Galápagos är ett absolut måste för alla naturentusiaster.
Invånare
28 500
Huvudstad
Puerto Baquerizo Moreno
Språk
Spanska
Galápagos
Natur
Galápagosöarna, som omfattar 15 större och ett flertal mindre öar, ligger ca 1 000 km väster om Ecuador. De består generellt sett av vulkaner och är mellan 0,7 och 4,5 miljoner år gamla. De ligger på en ”hot spot”, dvs. ett område där lava från jordens inre strömmar ut. Öarna har aldrig hört till det amerikanska fastlandet och därför har det också utvecklats ett enastående djurliv här. Under årens lopp har vissa djur kommit till öarna, antingen drivna av havsströmmarna eller – för fåglarnas del – burna på sina egna vingar. Här på öarna har de genomgått en alldeles speciell utveckling. Detsamma gäller för växterna. Bland djuren dominerar leguaner och stora sköldpaddor. Det finns elva sköldpaddsarter kvar (tre arter är utrotatde). Den mest kända är galápagossköldpaddan som har gett namn åt öarna. Dess sköld liknar nämligen en sadel, vilket heter ”galápagos” på spanska. Nära kusten växer buskar och kaktus, högre upp på vulkanernas sidor städsegrön skog. Fruktträd och elefantgräs som har förts in till öarna utgör en fara för den endemiska vegetationen. Den danska galápagosexperten Ole Hamann har kallat öarna ”ett utställningsfönster för evolution”.
Historia
Galápagosöarna upptäcktes av spanjorerna 1535. De bosatte sig inte här, men under 1600-talet använde pirater öarna som bas och senare stannade valfångare till här för att proviantera. År 1832 annekterades öarna av Ecuador och tre år senare kom den engelska naturforskaren Charles Darwin på fartyget HMS Beagle. Hans studier av öarnas djurliv blev avgörande för hans teori om arternas uppkomst.
År 1926 försökte en liten grupp norrmän att starta en fiskfabrik på ön Santa Cruz, men utan någon framgång. Under andra världskriget hade amerikanerna en flygbas på ön Baltra. Galápagosöarna blev naturpark 1959 och fem år därefter öppnades Charles Darwin Research Station på ön Santa Cruz. Detta center utforskar djurlivet och vegetationen och arbetar för att bevara öarnas natur.