Aldrig mer kylarvätska
Österrike har återhämtat sig sedan 1980-talet när en vinskandal drabbade landet och vinproduktionen lades ner. Österrikiskt vin är idag, mer än någonsin, känt för sin höga kvalitet
Det går bra för österrikiskt vin. Bra restauranger med självrespekt har österrikiskt vin på menyn och exporterar idag fler flaskor än någonsin.
Här kan du se alla våra resor till Österrike
Ändring av vinlagarna
Enligt Patrick Mouritzen från Malbeck Vinhandel i Köpenhamn är österrikiskt vin populärt eftersom det placerar sig bra bland de tunga, varma sydeuropeiska vinerna och de mer strikta nordeuropeiska. Och vi har kommit långt sedan 1985 när några vinbönder tillsatte dietylenglykol (samma som kylarvätska) till sitt vin för att öka sockerhalten.
”När vinskandalen drog igång lades Österrikes vinproduktion på is. Det österrikiska vinet behövde omdefinieras och strategin var kvalitet. Vinlagarna stramades åt och man tog fram kvalitetsmärkningen DAC som skulle säkra en homogen kvalitet inom specifika områden. Ekologi var en annan naturlig del. Idag finns det många bra ekologiska och biodynamiska viner, och även naturviner.”
Även om DAC-märkningen säkerställer en genomgående hög kvalitet ska man enligt Patrick Mouritzen inte vara rädd för att prova de så kallade deklassificerade vinerna som av en eller annan anledning inte följer regelverket. Kanske anser producenten att han eller hon kan få mer intressanta viner av att göra saker och ting på ett annat sätt.
I förhållande till de mer kända sydeuropeiska vinländerna som Frankrike och Spanien präglas den österrikiska vinproduktionen av små producenter. Och som Patrick Mouritzen säger: ”Det ger en stor mångfald men innebär lite av en djungel när man behöver orientera sig. På de små familjedrivna vingårdarna, framför allt runt Wien, driver man enligt traditionen heurigere som kan jämföras med en gammaldags krog. Här producerar och säljer man vin, och en del konsumeras på plats. Ett bra sätt att smaka på olika viner när man är på besök i Österrike.”
Ett tips: Precis som i övriga Europa varierar de olika årgångarna efter väderlek. Exempelvis var år 2014 ett katastrofalt år samtidigt som 2011 var ett väldigt bra år, speciellt vad gäller rödvinerna.
Vinhandlare Patrick Mouritzen om typiskt österrikiska druvor
Vita
Grüner Veltliner: ”Den österrikiska nationaldruvan går från lätta aromatiska vita viner med smak av grönt äpple, gröna päron och gröna vindruvor med en pepprig friskhet till mer mogna viner med mer fetma och substans och smak av gult äpple, gult päron och gula plommon.”
Riesling: ”Österrikes näststörsta druva. Ger ett stramt vin, lite som det tyska, men i Österrike ligger det lite mer åt Alsace-hållet med mer kropp, fetma och fyllighet än den tyska utgåvan.”
De röda
I Österrike tillverkas mycket mer vitt än rött vin. Rödvinsbältet finns primärt söderut i Burgenland där det är något varmare. Här använder man sig huvudsakligen av tre druvor:
Sankt Laurent: ”Fin, elegant druva inom Pinot Noir-familjen.”
Blaufränkisch och Zweigelt: ”Båda två har mycket bärsmak som exempelvis blåbär och björnbär med ett pepprigt uttryck. Medan Blaufränkisch producerar kvalitetsviner är Zweigelt mer av ett arbetsvin.”
De söta
Österrike har en tradition av söta, koncentrerade viner, antingen i form av Eiswein där druvorna har fått frost på sig och vattnet därmed kan silas ifrån, eller i Beerenausleese där svampen Botrytis Cinerea tränger in i druvan och extraherar fukten. ”Båda metoder ger en högkoncentrerad smak och intensiva söta viner som kan vara helt fantastiska. Tyvärr är dropparna väldigt dyra på grund av att man inte kan producera lika många flaskor av den här vintypen.
Gemischter Satz – blanda allt
”Ett fenomen man inte hittar på speciellt många andra platser i världen är Gemischter Satz. Här planterar man mellan fem och tio vindruvesorter på samma plats, och istället för att skörda varje druvsort för sig och därefter blanda varje vin efter önskade mått gör man istället något helt annat: Man skördar allt på en och samma gång och gör sedan vin av det. Här talar vinodlingarna sitt eget språk och resultatet är ofta väldigt intressanta viner. De är dessutom aldrig heller speciellt dyra.”
DAC (Districtus Austriae Controllatus)
Regelverk för produktionen i åtta österrikiska vinregioner, lite som AOC i Frankrike och DOCG i Italien. DAC-märkningen säkerställer produktionen av kvalitetsvin som lever upp till regionernas typiska stil.
Standardmärkningen är ”Klassisk” och ”Reserve” uppfyller strängare kvalitetskrav.
Om ett vin ska kunna märkas med DAC måste det först godkännas av en smakkommité och dessutom uppfylla olika kriterier efter druvsort, smaknoter, alkoholhalt och fatlagring med mera. I Weinwiertel DAC från nordöstra Österrike måste man exempelvis tillverka vitt vin på Grüner Veltliner-druvan.
Här kan du se alla våra rundresor i Österrike
